Kondensasjonsstriper i 8-9000m skyldes blanding av kald tørr luft og varm fuktig fly-exhaust. Det er god fysikk. Mens "hva er fysikk", "hvorfor lære fysikk", "hvordan lære/undervise fysikk" er grunnleggende NO-didaktiska frågor.

(Revidert 29.5 2001)

På denne siden vil all min informasjon om Delkurs 1. NO-didaktiska frågor, 10 poäng, Faulun, Høgskolan i Dalarna 2000/2001, bli lagt ut fortløpende.

Det blir en seminardag hver måned fra september til mai. Alle seminarene blir mandager. Jeg vil være til stede i Falun to ganger på høsten og to ganger på våren. De øvrige gangene vil jeg sitte i Oslo og følge seminaret derfra. Første seminar, mandag 11.september, kommer jeg til Falun.
 
 

Dag, måned, tid	Seminaremne
11. september kl.14.00-17.00	Svein Sjøberg: Naturvetenskap som allmänbildning
9.oktober kl.14.45-17.45	Fortsetter med Sjøberg (se fordeling nedenfor)
13.november kl.15-18	Artikler fra Bandiera et al.
4.desember (ferdig senest 18.00 - flyet går 19.00)	Felles med MAT-did, personal vs. social constructivism
15.januar kl.15-18	Roberts artikkel og Artikler fra Douglas og Östmann
12.februar kl-.15.18	Artikler av Säljö, Riis, Rognhaug og Cohen
19.mars (ferdig senest 18.00 - flyet går 19.00)	Utdrag fra bøkene Måhl, Scoulz, Millar&Osborne og PISA
25.-27.april kl.08.30-16.30	Konferansen
28.mai (ferdig senest 18.00 - flyet går 19.00)	Artikler av Wickman og Kenkins. Presentere egn "skrivuppgift"

Egen "skrivuppgift" til felles hefte/bok: NO-didaktiska frågor

Første gang vi møttes (11.september) diskuterte vi tre mulige skriftlige krav til deltakelse på seminaret (se langt nede). Vi ble stående med det første (sitat):
    Vi må diskutere eventuelle oppgaver/produkter som skal utføres i løpet av de ni seminarene. Jeg har noen ideer:
1.    Kursdeltakernes velger en Artiklar ur vetenskapliga tidsskrifter (se nedenfor) som skal presenteres og diskuteres på et seminar. Alle artikkelene og skriftlige sammendrag av presentasjonene samles i et hefte/en bok NO-didaktiska frågor, som blir kursets produkt. Heftet/boka skal publiseres på skriftserien til Högskolan i Dalarna. (Hvis det ikke er mulig, kan den utgis på HiO-notat her i Oslo)

Sist vi møttes (19.mars) ble vi enig om følgende. Noe var mailet til Bertil i forkant:
    Mitt PISA-bidrag, og de andre bidragene mandag, kunne være et eksempel på hva jeg mener en "skrivppgift" kunne være (se momentene på hjemmsiden):

• Hun/han har laget en problemstilling med bakgrunn i den artiklen som han/hun har lagt fram. Skrivuppgiften vil bli en "artikkel" som drøfter problemstillingen, kanskje med momenter fra diskusjonen rundt bordet på seminaret, belysning fra gitte artikkel eller andre teoretiske kilder - gjerne andre artikler som også har vært drøftet på seminarene.
• Det kan også velges andre artikler, eller fra eget arbeid som er klart til å publiseres nå.
• Omfang: 5-10 sider. Bruk Times New Roman, pkt 12, enkel linjeavstand for å lette redigeringen.
• Slik jeg ser det er målet å vise at han/hun er en kompetent NO-didaktiker som kan reise relevante problemstillinger og drøfte dem i seminar og teoretisk.
• Det er mulig å maile utkast/forslag til Pål for kommentarer, men bruk også kollegene på seminaret som diskusjonspartnere
• Innlevering av manus (på mail til Pål) innen utgangen av april.
• Noen skrivupgifter - fortrinnsvis de som ikke bygger på tidligere seminarinnlegg - kan presenteres på siste seminar 28.mai

28.mai kl.15.00 - 18.00, Program

• Seminaret har fokus på laborationer/praktisk arbeid i naturfag
• Wickman (2001?): Vad kan man lära sig av laborationer? I Strömdahl: Att kommunicera naturvetenskap i skolan. (Under tryckning)
• Jenkins  (1999): Practical work in school - some questions to be answered. I Leach og Paulsen (red.): Practical work in school science - recent research studies (7-13)
• Presentasjon av skrivuppgift i den rekkefølgen de har kommet: Per-Erik, Britt-Marie, Anders H., Jan-Erik, Bertil, Anders C
• Evaluering av seminaret

25.-27.april,kl.08.30-16.30, Program

Bertil: Adressen till hemsidan för vår konferens där du bland annat kan läsa abstracts till seminarierna.

http://www2.du.se/blg/projekt/default.asp?iProjektID=53
 

19.mars kl.15.00 - 18.00, Program

• Seminaret har fokus på evaluering i naturfag
• Måhl (1999): Vad krävs nu? (7-39, 48-56, 73-114, 125-154, 173-176, 197-203, 216-220, 231-241)
• Schoulz (2000): At samtala om/i naturvetenskap (29-53)
• Millar & Osborne (eds. 2000): Improveing Science Education. Kap. 3, 4 og 18
• OECD 2000: Measuring Students Knowledge and Skills. The PISA 2000 assessment of readding, mathematical and scientfic literacy. Introduction (7-16) Assessing scientfic litteracy in PISA (76-97)

Schoulz: At samtala om/i naturvetenskap (29-53)
    Bengt:
    Några frågor till Schultz:
Schultz studier visar bl.a. att elever i själva verket kan mycket
mera än vad de kan visa i "papper-penna-test och att dom inte förstår
den vetenskapliga diskursen d.v.s det vetenskapliga "fikonspråket" i det
här fallet.

1. Måste vi som naturvetare hålla fast vid den vetenskapliga diskursen
   eller kan (bör) vi översätta den till vardagsspråk så att våra elever
   kan förstå oss?

2. Om vi måste hålla fast vid den vetenskapliga diskursen, vad kan vi i
   så fall göra rent praktiskt för att överbygga klyftan mellan de två
   kulturerna, d.v.s. hur bör i så fall undervisningen läggas upp?

3. Är begreppet diskurs ett framtidsord som har kommit för att stanna?
   Som lekman-ovan vid didaktisk forskning- känns det inte ett dugg klar-
   görande utan snarare ett hinder i dialogen mellan pedagoger och forskare.
   Finns det inte något bättre som uttrycker ungefär samma sak som vi redan
känner till?
 

Millar, Leach & Osborne, tre artiklarna ur Improving Science Education.
    Anders H:
1.Beverly Bell presenterar modeller för formative assessment, både planned och informative (s 50). Hon ger ett exempel på vardera i första stycket på sid 50 och i andra stycket på sid 51. Paul Black ägnar ett avsnitt åt classroom formative assessment (s 335 – 338).
    Formative assessment definieras av Bell som the process used by teachers and students to recognise and respond to student learning in order to enhance that learning, during the learning (s 48) och av Black som all those activities undertaken by teachers, and/or their students, which provide information to be used as feedback to modify the teaching and learning activities in which they are engaged (s 335).
    Black har funnit att de 20 – 30 rapporterade studierna av effekterna av formative asessment visar effect sizes varying from 0,4 to 0,7 – remarkably large for any educational experiment (s 335) där an effect size is the ratio of the difference in the mean scores between the experimental and control groups, divided by the standard deviation of either of these score distributions (s 343).
    Formative assessment förefaller innefatta ett mycket brett spektrum av aktiviteter, liksom även delbegreppen planned formative assessment och interactive formative assessment.

Ge bra svenska beteckningar på formative assessment och på några mer begränsade typer av aktiviteter som ryms inom detta begrepp!

Ge något exempel på varje sådan aktivitet!

2.Den didaktiska forskning, som enligt Black är mest angelägen just nu, är programmes in which researchers work with teachers and others to provoke and support them in turning ideas from research into clasroom activities which are fashioned by teachers themselves (s 342).

Ge några idéer till en sådan forskning vid HDa med omnejd!

3.Björn Andersson diskuterar större tematiska provuppgifter. De bör kunna vara mer meningsfulla och engagerande för eleverna/studenterna än traditionella prov-/tentamensuppgifter. De kan även genomföras på andra sätt än traditionella prov/tentamina. De borde ge en bättre bild av elevernas/studenternas förmåga att använda sina kunskaper. I bästa fall har de även hög developmental validity (s 66) dvs kan stimulera till en förbättrad undervisning.

Ge några idéer till sådana provuppgifter och deras genomförande i den nya kursen i Naturvetenskap!
 

OECD 2000: Measuring Students Knowledge and Skills. The PISA 2000 assessment of reading, mathematical and scientfic literacy. Introduction (7-16) Assessing scientfic litteracy in PISA (76-97)
    Pål:
Kan oppgaveformatet til PISA brukes i evaluering i svensk (norsk) skole?
- Hva er PISA? (kort)
- Hva er evaluering, hvorfor evaluere, når, hvordan og for hvem skal vi evaluere? (kort, meget grundig hos Måhl)
- Evaluering av kunnskap om atmosfærisk forurensing brukt som et eksempel:
        "Historisk": Morgan&Moran (1993), Boyes & Stanisstreet(1993), Hansen (1996), TIMSS (1997), Fisher (1997) [kopier deles
        ut på semniaret]
        "Nå": Hva forteller sammenlikning av oppgaveformatet fra PISA (2000, Climate  Change p.87f, 89) og hos Andersson
        (Millar & Osborne (2000) kap.3)

12.februar kl.15.00-18.00, Program

• Videokonfranse
• Seminaret har fokus IKT i naturfagundervisning.
• Artiklene er relativt generelle, men vil bli knyttet til NO-emnene av dem som presenterer artiklene.
• Säljö: Lärande då och nu: Informasjonsteknik och andra tankestöttor
• Riis: IT i skolan mellan vision och praktik
• Rognhaug: Vad är kunskap? (kap.3 i Kunskap och lärande i IT-samhället) (og kap.4?)
• Cohen: Ethical Issues Computer based learning.

4.Cohen: Ethical Issues Computer based learning.
        Jan-Erik: Här kommer mina funderingar angående Cohen´s uppsats:
1) Cohen citerar en "datorofob" (Valdmar Setzer), som för fram ett antal teser
om problem, som datorerna för med sig. Jag har slumpat ut en av dessa, nr 8
"The computer limits creativity". Om vi vill testa denna hypotes i Poppers
anda, hur kan vi då gå tillväga? Finns det skäl att ta någon av de 10 teser
Setzer hävdar på allvar? Finns det "delsanningar" i dem?

2) Cohen poängterar att datorer i ett modernt samhälle kan få en religiös
funktion och helt eller delvis ta över en gudsroll. Finns det exempel från
Sverige, som kan styrka detta?

15.januar kl.15.00-18.00, Program

• Videokonfranse.
• Seminaret har fokus på fornying av læreplan-undervisning-læring
• Roberts artikkel i Nordisk pedagogik (1994) og
• to artikler fra Douglas og Östmann (ed. 1998): Problems of Meaning in Science Curriculum
• Se på artiklene som bakgrunn for arbeidet med å utvikle nye naturfagkurs for studentene i Falun

kap.2 i D&Ö, Englund: Problematizing School Science Content
    Anders B: Frågor i anslutning till Englunds artikel "Problematizing school subjekt content".
1. I de nya gymnasieprogrammen lyfts filosofin fram som obligatoriskt ämne i samtliga teoretiska program utom det naturvetenskapliga.Hur kan detta försvaras i perspektivet av Englunds artikel och naturvetenskapens historia?
2. I dagens No-undervisning intar laborationen en central, helst dominerande, ställning. Bör utvecklingen vara sådan att mer tid istället ägnas åt samtalet i form av diskussioner, värderingar, relativ kunskapssyn samt begreppsbearbetning?
    Båda frågeställningarna skall ses i perspektivet - Hur ska vi få fram fler naturvetare/forskare?

kap.7 i D&Ö, Aikenhead: Border Crossing: culture School Science and Assimilation of Students
    Anders C: Förslag till diskussionsfrågor:
1. Skall man skapa olika kursplaner för olika kategorier studenter om de har olika kulturella gränser att korsa?
2. Skall vår undervisning anpassas till våra studenters erfarenheter och aktuella referensramar? Hur ofta bör vi i så fall revidera dessa? Vad skall få styra urvalet av innehåll i våra kurser?
3. Kan vi tvinga studenter in i en naturvetenskaplig subkultur?
 
 

4.desember kl.15.00-18.00, Program

• Felles seminar med matematikdidaktik gruppen og NO-didaktik gruppen der jeg er tilstede.
• Rolf innleder til diskusjon av

• Jeg innleder til diskusjon av

• Etter diskusjonen av artiklene, håpr Rolf og jeg: "att vi [alla] skadiskutera skillnader och likheter mellan no-didaktik och matematikdidaktik"
• Jeg kommer med første fly fra Stockholm og vil være på høgskolen ca.kl.09.00. Jeg vil gjerne diskutere programmet for januar og resten våren med de av seminardeltakerne som har interesse og anldening. Ta en titt på litteraturlista. Jeg kommer snart til å legge inn enda noen artikler, bl.a. om science and gender, et emne vi bør innom?

1. Bruner mener det er naivt å prøve å kombinere Piaget og Vygotsky til et fellese system (s.173). Er det dét Leach&Scott prøver?

1. Oppfatter Leach&Scott de deler av Piaget's og Vygotsky's teorier de bruker, slik Bruner gjør?
2. Leach&Scott har meninger om lærerens rolle i god naturfagundervisning.

• Støtter du deres syn?
• Hvordan kan dette overføres på matematikkundervisning
• Eventuelt andre fag.

1. Tar Leach&Scott (og Piaget&Vygotsky) tilstrekkelig hensyn til sider av elevene som interesser, motivasjon, skolesyn, samfunnssyn, …. ? Og, er det relevante faktorer i undervisning og læring i naturfag og matematikk

• Videokonfranse.
• Seminaret har fokus på forskning innen de enkelte fagdisipliner av NO-didaktik
• fra Bandiera et al.(1999): Research in Science Education in Europe:

Maria Pettersson läser Plant, Animal or Thief? Solving problems under the Microscope (p.31-39)

Bengt Malsmtröm läser Physics Nature - Teacher's views (p.235-248)
   Förslag till diskussionsfrågor:
    1. Hade en liknande undersökning i Sverige gett samma resultat?
    2. Motiverar denna studies resultat, med vad författaren kallar stereotypa svar, till kurser i vetensjapshistoria och filosofi?
        Är detta adekvat reaktion?

• fra Int. J. Sci.Educ. 2000, Vol.22, No.3:

• Bertil kopierer og deler ut artiklene til alle deltakere på seminaret snarest mulig
• Med fire artikkeler blir det på dette seminaret bedre tid til presentasjon og diskusjon. Foredragsholderen presenter sin utvalgte artikkelene. Hun/han må problelematiserer innholdet i artikkelen selv. (På de to foregående semniarene hadde Sjøberg laget problemstillingene til kapittelene. Disse kan være eksempler på hvordan en artikkel kan problematiseres.)
• Vi må diskutere om vi skal bruke flere artikler i Bandiera. Dette er den type arbeid som kan skrives ut og samles i et hefte/en bok NO-didaktiska frågor, som blir kursets produkt. (se nedenfor)
• Artiklene og planene for 4.desember er klare. Jeg røper bare at det blir felles opplegg med Matematikdidaktik, og at Rolf og jeg (kommer til Falun) står for presentasjonen denne gangen - men dere skal fortsett ta dere av det meste av diskusjonen.

• Videokonferanse der jeg sitter i på Avdeling for ingeniørutdanning Høgskolen i Oslo (+47 22 45 33 60) (Tekniker Reza Shaddel +47 22 45 32 38, hjelpende kollega på ingeniørutdanninga Georg Milvang +47 22 45 33 22). Dere sitter i Falun (+46 23 790 365) (Tekniker Lars-Gösta Söderman +46 23 77 83 12). Dette har jeg aldri prøvet, men opplegget er testet 27.september med teknikere, kollega, Bertil og meg. Det fungerte bra.
• Fortsetter presentasjon og diskusjon av Sjøbergs bok (se nedenfor)
• Foredragsholderne må sørge for at hvert kapittel får tilnærmet like lang tid.

• Jeg presenterer meg med mitt faglige og fagdidaktiske ståsted gjnnom en forelesning over to av mine FoU-arbeider fra perioden 1996-99. Disse er relativt typiske eksempler på et stort og et mindre FoU-arbeid som naturfagdidaktikere i norsk lærerutdanning gjør. Forelesningens konklusjon blir noen tanker om seminaret, spesielt delkurs 1. (ca.1 time)
• Seminardeltakerne presenterer oppgaver til Fördjupning fra de første kapitlene (1-4/5/6 avhengig av tid) fra Sjøbergs bok etter planen nedenfor. (ca.1,5 time)
• Vi diskuterer hva vi skal gjøre i oktober og forslagene til eventuelle oppgaver/produkter som skal utføres i løpet av de ni seminarene (se nedenfor). (ca.0,5 time)

Vi må diskutere eventuelle oppgaver/produkter som skal utføres i løpet av de ni seminarene. Jeg har noen ideer:

1.    Kursdeltakernes velger en Artiklar ur vetenskapliga tidsskrifter (se nedenfor) som skal presenteres og diskuteres på et seminar. Alle artikkelene og skriftlige sammendrag av presentasjonene samles i et hefte/en bok NO-didaktiska frågor, som blir kursets produkt. Heftet/boka skal publiseres på skriftserien til Högskolan i Dalarna. (Hvis det ikke er mulig, kan den utgis på HiO-notat her i Oslo)

2.    Kursdeltakerne evaluerer en forskningsrapport som angår NO-didaktiska frågor. Vi velger en rapport i felleskap. Alle evaluerer denne rapporten, og skriver sin egen evalueringsrapport. En del av ett seminar brukes til diskusjon av forskningsrapporten og evalueringene. Forskningsrapporten som velges, bør ikke være en av kursdeltakernes egne. Den kan være fra en annen kollega i Falun, Sverige, Norden eller et større konferansepaper (se Artiklar ur vetenskapliga tidsskrifter nedenfor) .... Hvis det ikke kommer andre forslag, er jeg meget interessert i å få evaluering på min siste rapport publisert våren 2000: Vær og vann - L97. Rapport fra forsøk med aktivitetsbasert undervisning i vær, vann og klima for småskole- og mellomtrinnet etter L97. HiO-notat 2000 nr.7, ISBN82-579-0380-9.[L97 er Rammeplanverket for den norske grunnskolen. Småskoletrinnet er 1.-4.klasse og mellomtrinnet 5.-7.klasse.]
 

Vi må diskutere litteratur (se mine kommentarer nedenfor). Litteraturvalget fastlgges i fellesskap under veis i seminaret.

Til Pål's naturfagdidaktikkside

Tilbake til Pål's hjemmeside

Seminarbidrag, presentasjon, innledning til diskusjon ...
 

Navn	11/9	9/10	13/11	15/1	12/2	19/3	25-27/4	28/5	Sum
Per-Erik	x	x		x				x	4
Anders H.	x	x				x		x	4
Anders C	x	x		x				x	4
Britt-Marie	x	x				x		x	4
Bertil	x	x			x		x (org.)	x	5
Jan-Erik		x	x		x			x	4
Maria		x	x		x				3
Hed-Kerstin		x	x		x				3
Bengt		x	x			x			3
Anders B		x		x					2

 
 
 
 

Fristående kurs för verksamma lärare naturvetenskaliga ämnen i grund-, gymnasie- och högskola.

__________________________________________________________________________________________

Kursansvarig/examninator delkurs 1: Pål Kirkeby Hansen

Kursansvarig/examninator delkurs2: Rolf Hedrén

SYFTE

Kursen vänder sig till verksamma lärare vid högskolan, grundskolan och/eller gymnasieskolan med kvalificerade kunskaper i biologi, fysik eller kemi. Deltagarna skall genom kursen

• få en ökad förståelse de naturvetenskapliga ämnena som discipliner och deras funktion i skolan,
• utvecklas som lärare och lärarutbildare

Kursen består av två delkurser: NO-didaktiska frågor och Uppsats med vetenskapsteori och metodkurs.

Delkurs 1. NO-didaktiska frågor, 10 poäng.

Kursens innehåll kommer till stor del att bestämmas av deltagarnas intresseinriktning.

Följande centrala moment ingår:

Inlärningsteorier speciellt social konstruktivism.

Lärande i biologi, fysik och/eller kemi

Diagnoser och utvärdering

Läroplaner och kursplaner

NO-undervisning och IT

Delkurs 2. Uppsats med vetenskapsteori och metodkurs, 10 poäng.

Varje studerande skriver en uppsats med inriktning mot ett av ämnenas problemområde. Företrädesvis väljs ett område, som ligger inom respektive skolas intresse att utveckla, men den enskilde deltagaren har även möjlighet att välja en forskningsfråga, som speciellt intresserar henne/honom. Som stöd för uppsatsarbetet ingår även en kurs i kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och i vetenskapsteori.
 
 

ARBETSFORMER

Under delkurs 1 sker arbetet i huvudsak i seminarieform. Vissa av dessa seminarier leds av externa seminarieledare eller av högskolans egna lärare, vissa leds av kursdeltagarna. I det senare fallet har den enskilda deltagaren själv möjlighet att välja ut seminariets innehåll utifrån problemställningar, som speciellt intressera henne/honom.

Delkurs 2 inleds med en kurs i forskningsmetoder, där deltagarna ges möjlighet att diskutera och även prova på i första hand sådana metoder, som kan tänkas bli aktuella utifrån de av deltagarna valda forskningsfrågorna. Varje kursdeltagare får stöd av en handledare i sitt uppsatsarbete. Dessutom samlas deltagarna under uppsatsarbetets gång till seminarier, där varje deltagare har möjlighet att redovisa hur långt arbetet framskridit och diskutera eventuellt uppkomna problem med övriga deltagare.

Examination av delkurs 1 sker genom att den studerande aktivt deltar i seminarierna och själv leder minst ett seminarium. Delkurs 2 examineras genom att deltagarnas uppsats granskas vid ett seminarium. I examinationen ingår också att opponera på ett annat arbete.

BETYG

Betyg ges med uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att en deltagare ska erhålla betyget Väl godkänd krävs att hon/han erhållit detta betyg på båda delkurserna.

FÖRKUNSKAPSKRAV

Godkänd kurs på C-nivå i ett av ämnena biologi, fysik eller kemi.

ÖVRIGT

Genomgången kurs motsvarar 80 poäng i pedagogiskt arbete

Ämnestillhörighet Pedagogiskt arbete

Utbildningsområde
 
 
 
 

LITTERATUR [Pål's kommentarer pr.25.august]

Delkurs 1

Sjöberg, Svein (1998). Naturfag som allmenndannelse - en kritisk fagdidaktikk. Oslo: Ad Notam Gyldendal. (428 sid.)
[Denne boka har kommet i svensk utgave våren 2000]

Welford G, Osborne J & Scott P (Ed.) (1996). Research in Science Education in Europe. London: The Falmer Press. (422 sid)
[Denne boka har kommet i ny utgave i 1999 ved M. Bandiera, forlag Dordrecht: Kluwer Academic Publ.].

Andersson, Björn (red.) (1978-91). ELEVPERSPEKTIV, Skriftserie (20 häften). Göteborgs universitet, Instutitionen för ämnesdidaktik.

Andersson, Björn (red.) (1992-97). NA-SPEKTRUM, Skriftserie (ca 15 häften). Göteborgs universitet, Instutitionen för ämnesdidaktik.

[Her må også TIMSS ha plass, eventuelt i bytte med noe av Andersson. TIMSS finnes på Skolverket. Det er også en fersk forskningsrapport fra:

Sjøberg, Svein 2000. Science And Scientists: The SAS-study. Cross-cultural evidence and perspectives on pupils interests, experiences and preceptions. - Background, Dveleopment and Selected Results. Department of Teacher Education and School Development. Acta Didactica 1/2000, University of Oslo. (74 sider)]

[Jeg har selv hatt mye glede av rapportene fra Primary SPACE Project i England i forskning, utvikling av undervisningsopplegg for grunnskolen og ikke minst undervisning av lærerestudenter og lærere på kurs. SPACE betyr Science Processes And Concept Exploration - det taler for seg selv! Det er et aksjonsforskningsprosjekter gjennomført i grunnskolen på elever fra 5 til 11 år. Prosjektet har et sosialkonstruktivistisk teorifundament.  (Mitt siste prosjekt Vær og vann - L97 henter ideer fra SPACE). Det er i alt ni rapporter som til sammen dekker mange deler av naturfaget.

Osborne, J., P. Wadsworth and P. Black 1992: Processes of life. Primary SPACE Project, Research Report, Liverpool University Press, UK

Osborne, J, et al. 1990: Light. Primary SPACE Project, Research Report, Liverpool University Press, UK

Russel, T. and D. Watt 1990: Evaporation and condensation. Primary SPACE Project, Research Report, Liverpool University Press, UK

Russel, T. K. Longden and L. McGuigan 1991: Materials. Primary SPACE Project, Research Report, Liverpool University Press, UK

Osborne, J. et al. 199x: The earth in space.Primary SPACE Project, Research Report, Liverpool University Press, UK

Russel, T. et al. 1993: Rocks, soil and weather. Primary SPACE Project, Research Report, Liverpool University Press, UK

Russel, T. and D. Watt 1990: Growth. Primary SPACE Project, Research Report, Liverpool University Press, UK

Watt, D. and T. Russel 1990: Sound. Primary SPACE Project, Research Report, Liverpool University Press, UK

Osborne, J. et al. 1991: Electricity. Primary SPACE Project, Research Report, Liverpool University Press, UK]

Duit, Reinders & Pfundt, Helga (Ed.) (1998). Bibliography of Students´Alternative Framworks and Science Education. Printed version and database Kiel, IPN.

Hodson, Derek (1998). Teaching and Learning Science. Towards a Personalized Approch. Buckingham: Open University Press

[Her bør noe av Rosalind Driver, konstruktivismens "mor"(?), med. Se  referanser  der flere av hennes arbeider er nevn bl.a. hennes dr.avhanling fra 1973 og artikkelen hun skarevsammen med Easley. Dette regnes av mange for den moderne konstruktivismens grunnstein.]

[Millar, R. & J. Osborne (red. 1998): Beyond 2000 science education for the future. A report with ten recommendations.Kings College, London, School of Education.
    Dette heftet kan være godt utgangspunkt for diskusjoner på et seminar.]

[Leach, J. & A. Chr. Paulsen (eds. 1999): Practical Work in Science Education - Recent Research Studies. Roskilde University Press.
    Denne boka har 18 utvalgte og kommenterte artikler. Artiklene ble presentert på konferansen Practical Work in Science Education, Copenhagen May 1998. Boka er delt i fem seksjoner: 1.Aims and rationals for practical work. 2.Practical work and learning about science. 3.Practical work and teaching scientific concepts. 4.Practical work outside the laboratory. 5.Models of students cognition in practical work: Persectives from one researchprogramme.
    Practical work dvs. laboratorium- og feltarbeid, er sentralt i naturfagutdanning på alle nivåer. Det bør derfor være et emne i seminaret. I denne boka er det mange gode artikler - og kjente forfattere som: Jenkins, Millar, Tiberghien, Solomon, Leach, Eskilsson, ...]

[Nielsen, K. and A. Chr. Paulsen (eds. 1999): Practical Work in Science Education - the Face of Science in Schools. 20 Contributions to the conference, Copenhagen May 1998. The Royal Danish School of Education Studies, Copenhagen.
    Her er samlet de artiklene fra konferansen som ikke ble valgt ut i Leach & Paulsen (1999). Noen er relativt fag/emne-spesifikke, men enkelte kan egne seg for seminaret.]

Nilssen, Torunn Irene (1993). Konstruktivisme i klassrommet. Teoretiske betraktninger og en empirisk undersökelse av naturfagundervisning. Hovedoppgave i realfagdidaktikk, ILS, Universitetet i Oslo.
[Finnes også i en forkortet utgave på 17 sider. Vi på HiO og mange andre benytter heftet i undervisningen av lærerstudenter:
    Nilsen, Torunn Fossland 1994: Konstruktivisme i klasserommet. SLS skrift nr.11,Universitetet i Oslo, Oslo]

Parker, Rennié & Fraser (1996). Gender, Science and Matematics. London, Kluwer Academic Publisher.

Ritchhart, Ron (Ed.) Through Mathematical Eyes. Exploring Functional Relationellships in Math and Science. Portsmouth, NH: Heinemann. (165 sid.) (Gemensam med matematikdidaktikkursen)

Roberts, D. A. & Östman, L (red) (1998). Problems of Meaning in Science Curriculum. New York: Teacher College Press.

Skolverket (1997). Kommentar till grundskolans kursplan och betygskriterier. (76 sid.)

[Baird, J. R. and J. R Northfield (eds.) 1992: Leraning from the PEEL Experience. Monash University, Melbourne, Victoria, australia.
    Flere aktuelle artikler om det meget suksessfulle australske Project for Enhance Effective Learning (PEEL). Ble presentert for oss i Oslo på et seminar ved UiO av Peter Fensham november 1989. Jeg og mine lærerstudenter har hatt mye glede av PEEL-ideene i alle år. Finnes vistnok i dansk utgave redigaret av Ingerselv, G. og J. Dolin på forlaget KLIM:
    .... 1995: Erfaringer fra PEEL-projectet - et australsk læringsforsøg]

[Fensham, P., R. Gunstone and R. White (eds.) 1994: The Content of Science. A Constructivistist Approach to its Teaching and Learning. The Falmer Press, London and Washington D.C.
    Mange gode artikler av kjente forfattere.]

[Shamos, M. H. 1995: The myth of scientific literacy. Rutgers university Press, New Jeresy, USA (238 sider)
    Har vært brukt til dr.grad spesialpenusm  i naturfagdidaktikk ved UiO, noen kapitler fra 4 og ut - 162 sider]

[White, R. T. 1988 (1994): Learning Science. Blackwell Publishers, Oxford, UK
    Har vært mye brukt til hovedfag i naturfagdidaktikk opp til våren 2000 av professor Svein Lie. 1994-utgaven er utsolgt, men kan kopieres.]

[Woolnough, B. E. (ed.) 1991: Practical Science. The role and reality of practical work in school science, Open University Press, Milton Keynes, UK. (188 sider)
    Har vært brukt til dr.grad spesialpenusm  i naturfagdidaktikk ved UiO. Artikler av mange betydelige forfattere. Artiklene kan brukes enkeltvis som Artiklar ur vetenskapliga tidsskrifter.]

Artiklar ur vetenskapliga tidsskrifter.
[Her må kursdeltakerne selv komme med forslag. Jeg supplerer med egne forslag, hvorav mange er under merkelappen Scientific Literacy:

Sjøberg, S 1996: Er naturvitenskapen naturlig? En naturviters Tro og Tvil. Plenumsforedrag, Det femte Nordiske Forskersymposium om naturfag i skolen, Kristianstad 1996. I Eskilsson, O. og G. Helldén (red.) 1996: Naturvetenskapen i skolan inför 2000-talet, Fagus, Högskolan Kristianstad, Sverige.

Harding, S. 1994: Is Science Multicultural? Challenges, Resources, Oportunities, Uncertainties. Configurations 1994, 2:301-330

Hennessy, S. 1993: Situatd Cognition and Cognitive Apprenticeship: Implicatons for Classroom Learning. Studies in Science Education, 22 (1993) 1-41.

Leach, J. and P. Scott xxxx: A perspective on teaching and learning science: drawing on individual and soviocultural views. Educational Research, in print.

Ryder, J., J. Leach and R. Driver 1999: Undergraduate science Students' Images of Science. Journal of Research in Science Teaching. vol 36 no 2, 201.219

Bingle, W: H. and P. J. Gaskell 1994: Scientific Literacy for Decisionmaking and the Social Construction of Scientific Knowledge
Science Education, 72, 185-201.

Osborne, J. 1997: Science education for the future - The road ahead? Paper presented at ESERA, Rome Sept 1997

Sjøberg, S. 1999: 'Naturfag-didaktikk' - tverrfaglighet som styrke og problem. Foredrag på 6. Nordiske Forskersymposiet om naturvitenskap i skolen, Joensuu, Finnland 12-16 juni 1999.

Bybee, R. W. 1997: Towards an Understanding of Scientific Literacy. In Gräber, W. and C. Bolts (eds .): In Scientfic Literacy.37-64

DeBoer, G. E. 1997: Historical Perspective on Scientfic Literacy. In Gräber, W. and C. Bolts (eds .): In Scientfic Literacy.69-85

Driver, R. and  p. Newton  1997: Establishing the norms of scientific argumentation in classrooms. Paper presented at ESERA, Rome Sept 1997.

Ramsden, J. M. 1998: Mission impossible? Can enything be done about attitudes to science? Int. J. Sci. Educ., vol 20 no 2, 125-137.

Cobern, B. 1996: Understanding of Science as Seen by the Scientific Community: Do We Need to Re-Conceptualize the Challenge an do Re-Examine Our Own Assumptins? Paper presented at the seminar for Science, technology and Citizenship, 18-19 November 1996, Oslo

Jenkins, E. 1996: Scientific and Technological Literacy for Citizenship: What can we learn from the research and other evidence?Paper presented at the seminar for Science, technology and Citizenship, 18-19 November 1996, Oslo

Alters, B. 1997: Whose nature of science? Journal of Research in Science Education vol.34, no. 1, 39-55

OECD-PISA 1999: Scientific Literacy. I Measuring Students Knowledge and Skills. A new Framework for Assessment. OECD Programme for International Stdent Assessment (PISA), Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Paris, France, 7-18, 59-72
    Kan være godt utgangspunkt for sammenlikning med ideene og metodene brukt i TIMSS og tidligere (SISS, SIMS ...)

OECD-PISA 2000: Scientific Literacy. I Measuring Students Knowledge and Skills. The PISA 2000 Assesment of Reading, Mathematical and Scientfic Litearcy, Education and Skills. OECD Programme for International Stdent Assessment (PISA), Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Paris, France, 7-16, 75-96
    Noen eksempler fra pilotundersøkelsene]
 

Til Pål's naturfagdidaktikkside

Tilbake til Pål's hjemmeside
 

Delkurs 2.

Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande, Från kunskapsteori till metodteori,

del II Vetenskapsteori, sid 94-170. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
 
 

Popper, Karl (1989). Conjectures and Refutations, fifth edition. London:

Routledge.

Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red) (1994). Kvalitativ metod och

vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Evans, Jeff (1994). Quantitative and Qualitative Research Methodologies:

Rivalry or Cooperation? In: Proceedings of the 18th International

Conference for Psychology of Mathematics Education, PME XVIII, Vol. II, pp.

320 - 27. Lissabon: University of Lisbon.

Hart, Kathleen. (1996) What responsibility do researchers have to

mathematics teachers and children. In: Alsina et al (Eds) 8th International

Congress on Mathematical Education, Selected Lectures, pp. 251 - 256.

Nordin, Svante (1980) "Paul Feyerabend och den vetenskapsteoretiska anarkismen".

Ur: Metod eller Anarki, editor Bengt Hansson, sid 51-59. Lund: Bokförlaget Doxa.

Wistedt, Inger; Brattström, Gudrun & Martinsson, Mats (1996). Studier av

kunskapsbildning i matematik i dialog mellan två vetenskaper.

Ämnesdidaktikkonferens i Kolmården. Stencil.

Artiklar.